Okategoriserade

Skrider till verket…

Efter en lång tid av planer, funderingar och samtal så inleder jag nu ett förverkligande av min blogg. Eller ja, vlogg.

Jag har under 2 års tid haft en idé om att börja göra podd eller tvodd/vloggar där jag såväl själv pratar om olika ämnen, men även bjuder in vänner och bekanta för samtal om olika ämnen. Kanske det även kan bli någon form av paneldebatt på vissa ämnen. Efter ett år av seriösare snack om saken med en nära vän så har jag nu bestämt mig för att på allvar börja ta fram ett koncept på detta. Samtalsämnen har jag en lång lista. Utrustning har jag. Nu är det bara att få det gjort.

Jag kommer att börja med att uppdatera bloggens innehåll, utformning och utseende kommande veckorna. Efter det måste jag kolla upp lite mer konkret detaljer kring poddar, innan jag sen slutligen kan börja producera och ladda upp mina monologer, samtal och debatter.

På vissa av ämnena har jag även färdigskrivna debattartiklar som jag tänker försöka få publicerade och som jag sen tänkte försöka bjuda in bekanta på området till samtal.

Målet? Mitt mål med det hela är dels att dela mina tankar, mana folk att se saker från fler perspektiv, främja debatt och konstruktiva samtal. Med ett växande stigmatisering och polarisering i samhället tycker jag vi måste sluta tänka på oss själva och andra som del av olika grupperingar. Jag tycker att vi behöver se saker med andra ögon och se att det inte alltid finns konsensus i allt. Det är sällan det finns absoluta sanningar i politiken, det finns oftast bara olika perspektiv, värderingar och därmed åsikter.

Nu kommande veckorna är det många möten, och om någon vecka är det åter tentamenstider. Med andra ord kommer jag lägga lite tid här och där på arbetet med detta. Tanken jag har är att kunna sätta igång på allvar i början av nästa läsperiod.

 

 

Annonser
Standard
Okategoriserade

Det som kändes nog som en seger, men var egentligen en förlust.

Få har nog missat veckans SD kampanj i Stockholms tunnelbana. En tvetydig kampanj från SD, med syfte att väcka känslor.

Likt många av tidigare PR-kupper från SD så var även denna lyckad. SD förmådde än en gång oss på motståndarsidan att dela deras kampanj, vi gav dem utrymme i media. Man anordnade demonstrationer och sen spårade det. Vandalism. Än en gång en helt lyckad kampanj. SD fick ut sitt budskap, och kunde efteråt dra in poäng på att kommentera att de blir censurerade.

Jag har försökt att hålla låg profil i denna kampanj. Jag har inte velat bli en marionetter åt SD. Vi måste självklart kunna diskutera, kommentera och visa missnöje med demonstrationer, men när nu några knallkorkar lämnade walkover till SD genom att riva ner banderollerna i tunnelbanan blev jag tvungen att vädra lite tankar.

Att riva ner banderollerna i tunnelbanan var lika smart som att försöka att släcka en eld med bensin.

Varje gång någon vänsterextremist kastar en gatsten, varje gång en demonstrant utövar vandalism mot SD, varje gång någon begår ett brott i försök att tysta SD så är det SD som går vinnande ut.

Våld föder inte fred, censur föder inte yttrandefrihet, förtryck föder inte frihet och demokrati.

Varje gång någon begår ett brott för att motverka SD, varje gång vi i debatter kallar en SD-politiker för fascist och varje gång en politiker bär en t-shirt med SD=rasister så får SD mer sympatier. SD har tagit på sig offerrollen och spelar den väl. Deras kampanjer kanske för vissa ses som ogenomtänkta, när de bringar demonstrationer. Saken är den att det är ju precis detta de vill ha. De skulle aldrig få samma spridning utan att stampa oss på tårna.

Låt er inte bli ofrivilliga marionetter åt SD…

Vi måste även komma ihåg att SD bara är et symptom på flera av våra samhällsproblem. Att sparka på SD hjälper inte någon annan än SD.

Standard
Okategoriserade

Skolan behöver inte bara en strukturell reformering…

Då jag sen barnsben tyckt att många moment i och även hela grundskoleämnena varit förlegade och meningslösa, så tycker jag det vore på tiden att börja kolla på en framtida reformering av skolans innehåll. Länge har vi diskuterat det strukturella problemen i skolan, men när ska vi börja diskutera det faktum att innehållet i flera obligatoriska ämnen är förlegade och saknar nytta? De kreativa ämnena i skolan är viktiga men är det verkligen vettigt att alla ska läsa alla kreativa ämnen under hela sin studietid och dessutom betygsättas i detta? Vore det inte vettigare att eleverna kunde utvecklas i den riktning som passar dem bäst?

Redan i slutet av lågstadiet störde jag mig på att alla tvingades år efter år till att utöva ämnen som saknar allmännytta och inte gladde mer än någon enstaka elev. Saker som borde varit valbara ämnen. Elevensval som det hette när jag gick ut grundskolan för snart 7 år sen.

Att alla ska få en chans att utöva bild, musik och slöjd ser jag inget fel i. Låt alla prova på allt och ge dem sen chans att välja, men tvinga inte någon som hatar bild att utöva det ända till åk9 och få betyg i det. Låt dem välja något av det andra och ha chans att byta från år till år.

Istället för 1 timme musik, 1 timme bild, och 1 timme slöjd, varför inte låta dem välja 2 timmar av något och utöka hemkunskapen 1 timme för att rymma fler viktiga moment samtidigt som det blir dubbelt upp av det kreativa och roliga? Det skulle skapa mer ro och glädje åt både dem som gillar ämnena och dem som avskyr dem, samtidigt som nyttan av ämnena skulle öka kraftigt.

De musikintresserade får tidigt chans att bättra på sitt gehör och sångteknik, de bildintresserade får mer utrymme och vägledning i sitt skapande, de händiga bygger möbler, slöjdar knivar, väver mattor och syr kläder.

Fler får större utveckling i den riktning som de vill gå. Samtidigt som de obligatoriska ämnena fylls med sånt som alla kan ha nytta av.

Istället för obligatorisk slöjd skulle vi kunna ha sy- och snickeriinriktade ämnen inom hemkunskap som skulle få mer tid.

Hemkunskap är inte bara matlagning, även om det är det enda vi fick göra när jag gick grundskola. Med nya obligatoriska moment skulle vi ytterligare kunna hjälpa eleverna i deras framtida vuxenliv. Till exempel att tvätta kläder, i årskurs 9 skulle elever kunna lära sig om person- och hushållsekonomi (skatter, räkningar, deklaration, planera, lån och avbetalningar) mm.

På de snickeriinriktade hemkunskapsämnena skulle man kunna lära sig mer om verktygshantering, grunderna till renovering och reparationer. Väggmontage, montera samt demontera möbler, montera, justera och demontera fönster- /dörrkarmar, tapetsera/måla mm.

Inom den syinriktade delen skulle man kunna lära sig moment som att hantera symaskiner/syutrustning, laga hål, byta dragkedjor, samt fålla byxor och gardiner.

Det är saker vi har nytta av i våra liv. Sen får de som vill utveckla sig kreativt inom sy-, trä eller metallslöjd på elevensval.

Det känns något bisarrt att vi inte kan sätta upp en tavla, montera ett väggfäste till TV:n eller fålla ett par byxor, men däremot vet hur man svarvar slagträn och väver mattor. Lika bisarrt känns det att tondöva ska tvingas sjunga eller spela instrument i 10 år av sitt liv. Eventuell 11 år om de hatar både bild och musik och hör till den skara som går gymnasiet.

Än bisarrare blir det, när vi tänker på att våra förmågor att väva mattor, virka dukar, slöjda kåsor, skulptera, måla, sjunga och spela instrument alla har betydelse för vårt betyg, och vår möjlighet att komma in på den gymnasie- eller universitetsstudie vi vill.

Gör musik, bild och slöjd fr.o.m. mellanstadiet (åk4 eller 5) och uppåt till valbara ämnen. Detta ger mer tid till viktiga hemkunskapsrelaterade ämnen och till individuella val. Något som ger viktig kunskap, personlig utveckling och glädje till eleverna.

Att föräldrar ska välja skolor ger jag inte mycket för, men det finns ett val inom skolväsendet jag vill se. Låt eleverna välja vilken eller vilka kreativa ämnen de vill utvecklas inom!

Standard
Okategoriserade

Kostnad och resultat är inte samma sak.

16217_10205041853677904_7510368992263067357_nKomisk tragik hur SD gör varenda debatt oavsett ämne till en debatt om att lägga ner migrationsverket och stänga gränserna.
Detta var heller inget undantag under den arbetsmarknadspolitisk debatten mellan partiernas studentföreningar här på LTU idag. Även här försökte SDs representant samt dennes partikollegor/-sympatisörer i publiken byta ämne till invandring.

”Migrationsverket kommer kosta denna mandatperiod över 100 miljoner. Det är bara Migrationsverket, därtill kommer sociala utgifter sjukvård osv…

…Invandringen är en nettoförlust” – Felix Wiklund SDU

Efter att lyssnat på detta vill jag vädra lite tankar och dra en beklagande suck.

För det första. Allt kostar kostar, och då även invandring. Men än en gång så lyfter man bara en konkret kostnad, inte några intäkter eller resultat.
Allt i samhället kostar och ger en utgift i statskassan. Varför tror ni att vi betalar skatt? Hade inget kostat hade vi ju fått tillbaka 100% i skatteåterbäring och inte behövt skatt. Allt kostar det vi får tillbaka är inte alltid pengar utan en resurs i form en samhällsnytta som t.ex. en ny kompetens på arbetsmarknaden som kan likt alla andra dra sitt strå till stacken.
Staten är inte en bank som ska investera i kortsiktigt riskkapital för att mångdubbla insättningen för den enskilda personen. Staten finns för att ge oss de saker som vi behöver som vi ensamma inte kan betala för. Saker och tjänster som vi behöver för att kunna leva ett bra liv. Vägar och vägunderhåll, Migrationsverket och trygghet, sjukhus och sjukvård, skolor och utbildning.
Vi kan inte bara kolla på flödet av pengar mellan din plånbok, statskassan och myndigheter för att säga att något ger ett dåligt resultat.
Vad gör myndigheten? Även om du inte har en direkt nytta av något så ger det en indirekt nytta. Någon annan behöver denna myndighet och den här hjälpen du inte behöver. Denne person kommer i sin tur att bidra till samhället för att bekosta saker hen inte har en direkt nytta av men indirekt, och som gynnar dig direkt. På samma sätt har andra bidragit till att du fått en utbildning, att du fått vård när du behövde den och på samma sätt kommer du få hjälp när du kliver in på ålderns höst.
Allt kostar men samhällsnyttan går inte alltid att mäta i vad respektive myndighet gör för just din plånbok. Vi betalar inte skatt för att stödja enbart dig. Vi betalar för att alla ska ha samma rätt till stöd. Vi väljer inte vart vi sätter varje skattekrona. Det är en gemensam plånbok för att investera i det som gynnar alla.

Allt gynnar inte dig direkt, men indirekt. På samma sätt gynnar inte allt jag betalar för mig direkt men indirekt. Det är ju därför vi betalar skatt. Den offentliga sektorn är inte en butik man går och väljer vad man vill ha eller inte och betalar därefter. Det är ett guldmedlemskap för att du när du behöver det ska kunna få det du behöver utan att kolla kontobalansen om du har råd. Som barn ska du inte behöva betala för din utbildning du ska få den. Sen när du du får ett jobb kan du betala tillbaka för din skolgång så att någon annan kan få ga i skola, få vård eller få hjälp och skydd från förföljelse och krig i sitt ursprungsland.

För det andra. Vad kostar en inrikes född svensk? Om en person A flyr hit till Sverige som ungdom eller vuxen så är ju det en besparing för staten. Vi har inte behövt betala för A’s barnbidrag, vi har inte behövt bekosta skola för åren innan denne flydde till Sverige. Hela deras liv innan de kom till Sverige har inte kostat oss skattebetalare en krona.

Vi inrikesfödda vi har kostat en hel del i våra liv. Samtidigt klagar vi på att betala några kronor för invandringen.
Invandrare och flyktingar har under sina liv kostat svenska staten mycket mindre än vi ”ursprungssvenskar”. De kommer hit kostar lite i början för att få hjälp med språk och integration. Visst är det så att integrationen i Sverige varit dålig men det är ju något vi kan diskutera hur vi ska göra bättre inte hur vi ska stoppa. När dessa nysvenskar väl integrerats så kostar de inte mer än någon annan, och sammantaget så har de vid livets slut kostat mindre än sina jämnåriga ursprungssvenska kamrater har gjort.

Sammantaget så faller hela resonemanget, om att invandring kostar, helt platt. Diskussionen vi och dem borde inte finnas. ”De” är en del av oss och vi. Alla dessa debattrepliker från SD och deras sympatisörer är bara ett i raden av försök att alienera en grupp av befolkningen som är lätt att peka ut, och tacksam grupp att beskylla.

Även om jag ställer mig emot innehållet i det SD säger så tycker jag det är bra att vi diskuterar integration och misslyckandet i att integrera. Vi måste börja lösa integrationsproblemen. hur nyanlända fortare ska kunna bli en del av det svenska samhället. Det är oerhört viktigt. Det är många arbetslösa i Sverige idag, men samtidigt finns det en enorm kompetens som inte fått den hjälp med språket och andra integrationsproblem som förhindrar att de kan komma i arbete. Problem med validering av utbildningskompetens mm.

Att stänga migrationsverket och våra gränser ger inte fler jobb. Vi behöver utländsk arbetskraft idag, men vi behöver även utbildning, satsningar och reformeringar av arbetsmarknad, utbildning och även integration.

Standard
Okategoriserade

Vi sväljer utan att tugga – Modern mediakonsumtion utan källkritik.

Vi konsumerar idag mer media än någonsin tidigare. Media och personliga åsikter finns överallt. I tidningen, TV:n, datorn och senaste decenniet även i våra fickor.

Med smarta telefoner tycks tillvaron bli så mycket lättare. Med kommentarer och inlägg kan vi säga det vi vill. Med sociala medier kan vi sprida det vi gillar. Kommunikation och interaktion som aldrig tidigare funnits öppnar upp nya nätverk. Ändå så är det något som inte stämmer. Vad har vi missat?

Eurythmics ”Sweet dreams” snurrar på repeat inne i mitt huvud. ”Some of them wants to use you, some of them wants to get used by you, some of them wants to abuse you”.
Media vill sälja drömmar, de vill användas och de vill använda er. Genom att vrida sanningen till något spektakulärt vill de få oss konsumenter att sprida vidare det som de har att sälja.

Vi som mediakonsumenter agerar badsvampar och marionetter åt media.  Media vill att vi ska läsa och absorbera meddelandet utan minsta kritiskt tänkande. Något som många gör. Källkritiken är som bortblåst. Enskilda medier som inte bryr sig om trovärdighet utan sträcker ut ett budskap till de som inte analyserar. Någon lägger upp ett inlägg på sin facebook. Folk i hens närhet läser och antar att det stämmer. Voila! En falsk sanning har planterats som ett frö i huvudet på den som inte är källkritisk. En skev världsbild tar sakta form.

Stopp! Vänta lite! Enskilda medier? Så etablerade stora media bolag ljuger aldrig? Jo, alla ljuger, eller egentligen så ljuger ingen. Det finns rena lögner. Dessa håller aldrig och är lika med ett medialt självmord. Ingen är så dum att de skriver rena lögner. En story måste baseras på en verklig händelse.  Sen kan man göra mycket av det hela. Man kan vrida och vända tills sanningen är helt försvunnen, men det är ändå inte en lögn.

För att dra ett exempel så läste jag på den högerpopulistiska sidan Fria tider, om att hyresgäster vräktes för att ägaren ville hyra ut alla bostäder till migrationsverket. Här har man sin början, men vad kommer nyheten bli beroende på hur man skriver? I Fria tider väljer man att lyfta fram andra fall där folk vräkts pga, anläggandet av flyktingboenden och bostäder för invandrare. Det lyftes inte att hyresvärden var girig, och passade på att sparka ut andra hyresgäster för att göra sig en slant på myndigheternas och hyresgästernas bekostnad. Inte heller lyfts det fram att regeringen inte satsar pengar till att bygga nya bostäder. Hade det istället varit en vänster vriden tidning så hade budskapet varit att regeringen sänker skatter istället för bygger bostäder, eller fokuserat sig på kapitalismens offer. Nu valde Fria tider att gå sin väg, och som förväntat så resulterade det i att deras kommentarsfält blev till en debatt om invandringspolitik istället för girighet. Jag läste genom kommentarsfältet och ytterst få har läst mellan raderna. Istället övergår det till en fråga om etnisk rensning av Svenskar och favorisering av invandrare och hur allt är så orättvist mot svenskarna.

Som ni ser så kan de välja att utelämna information eller ta annan information som tillägg. De har inte ljugit. De har bara ”modifierat sanningen” för att passa sitt syfte. Precis som du berättar eller hör någon häpnadsväckande. Det kan vara via din kollega eller ett inlägg på sociala medier. Även där så händer det säkerligen att detaljer utelämnas. Detta för att göra storyn mer intressant och i vissa fall även gagna det egna syftet. Bara för att något inte är en lögn, så är det inte sant för det. Var kritisk, analysera lite grann. Vad menade de med detta, och vad var deras budskap? Är det här hela historien? Har de utelämnat viktig information eller lagt till något irrelevant? Läs mellan raderna helt enkelt.

Ingen ljuger, men ingen talar sanning. Oavsett om du läser, ser eller hör något. Det kan vara från en vän, sociala medier, online forum, enskilda medier, etablerad media och även public service. Läs ALLTID mellan raderna. Om du inte tänker efter själv så blir du lätt en marionettdocka som budskapets författare kan nyttja. Ta även en extra funderare, vem äger och finansierar medierna som du läser? För att än en gång ta Fria tider som exempel. Vem äger och skriver för fria tider? Personer med koppling till bl.a. SD. Ja, redan där börjar vi kunna se ett samband mellan text, budskap och författare.

Vem är då jag som skrivit om detta? Jo, jag är en socialistisk kille som brinner för människors lika rätt. Läste ni mellan raderna märkte ni att jag inte är speciellt förtjust i SD, fria tider eller andra högerpopulister. I min text lade jag mitt fokus på Fria tiders sätt att tolka nyheter. Jag vände deras nyhet för att föra fram mitt budskap. Som ni ser så ljuger ingen, men sanningen är relativ. Läs mellan raderna och svälj inte budskapet förrän ni hunnit tugga genom det.

Standard
Okategoriserade

Censurering på Youtube

Snubblade på detta klipp på Youtube när jag surfade på Feber igår. Det är ett klipp från en av Youtubes största spelkritiker. De råkade ut för något tråkigt här i veckan och lyfter problemet om censur på youtube. Företag och producenter av upphovsrättsskyddat material har väldigt lätt att anmäla kanaler på siten och censurera. Något som är bra om någon lagt upp en film olagligt. Inte lika bra när någon pratar illa om en produkt i en professionell recension. I detta fall pratade kanalen om ett nytt spel som de sågade totalt. Reaktionen?…

Spelskaparen anmälde klippet och fick klippet bannat. Kanalen gjorde en ny video. Denna gång utan några som helst ljud eller bilder från spelet. Denna gång med över 1,2 miljoner visningar och 154 000 gillade på en dag.

Pga censureringen gick nu denne youtubemakare än hårdare mot spelutvecklaren då han granskade finansiering och recensioner av spelet. Spelutvecklaren hade själv försökt trissa upp sponsringen på kickstarter genom att göra flera stora donationer samt dela ut provkoder till spelet åt intresserade i utbytte mot höga betyg i recensioner.

Censur är inte bra. Även om detta inte är det typ av censur jag väntade mig att skriva om, så är denna video ett bra exempel som tar upp censur i det moderna teknik samhället.

Därtill kan ju tilläggas att Google, Facebook och andra aktörer censurerar innehåll åt en del länder som saknar tryck- och pressfrihet. Censur som får betydligt allvarligare följder än spel med felaktiga betyg.

Länk